Buffertbarriären begränsar förlusterna vid negativ marknadsutveckling

Strukturerade placeringar kan konstrueras på många olika sätt vad gäller exempelvis marknadsexponering, avkastningsmöjlighet och risk. I detta blogginlägg ska vi titta närmare på en funktion som kan begränsa förlusterna vid negativ marknadsutveckling – buffertbarriären. 

Vissa typer av strukturerade placeringar som saknar fullt kapitalskydd har i stället ett kursfallsskydd. Kursfallsskyddet konstrueras med hjälp av en barriäroption och innebär att investeraren är skyddad mot förluster vid marknadsnedgångar ner till en viss nivå, men att förluster uppstår vid större marknadsnedgångar. Kursfallsskydd syns ofta i placeringar som autocalls och indexbevis, som hamnar någonstans mellan kapitalskyddade placeringar (med lägre risk) och marknadswarranter (med högre risk) på riskskalan.

Om placeringens kursfallsskydd är 60 procent innebär det att nominellt belopp återbetalas på slutdagen om underliggande index i ett indexbevis, eller sämst utvecklade tillgång i en autocall, utvecklats negativt men stänger ovanför ”barriären” om 60 procent av startvärde på placeringens slutdag, dvs fallit med max 40 procent från sitt startvärde. 

Om index eller sämst utvecklade tillgång däremot skulle ha fallit med mer än 40 procent bryts kursfallsskyddet och investeraren får i stället rak exponering mot marknadsnedgången. Skulle index/sämst utvecklade tillgång exempelvis ha fallit med 50 procent återbetalas 50 procent av nominellt belopp. Vid en nedgång om 100 procent blir återbetalningen noll. Skillnaden mellan en nedgång om 40 och 41 procent blir därmed stor. I det första fallet återbetalas hela det nominella beloppet medan nominellt belopp i det andra fallet minskas med 41 procent. 

Buffertbarriären är en typ av kursfallsskydd. Benämningen ”buffert” syftar till att illustrera att investeraren har en buffert vid negativ marknadsutveckling som ger ytterligare skydd om barriären väl brutits. Förlusten ställs här i relation till marknadsnedgång utöver barriärnivån, snarare än den totala nedgången.

Buffertbarriären konstrueras med hjälp av en ”out-of-the-money-option” i stället för en barriäroption. Konsekvensen blir att risken i placeringen sjunker, men därmed också avkastningsmöjligheten. En placering med en buffertbarriär kommer, allt annat lika, att ha en lägre kupong eller deltagandegrad än motsvarande placering med ett traditionellt kursfallsskydd. Det beror på att det precis som i alla andra placeringar kostar att skydda sig mot förluster, vilket leder till att det finns mindre utrymme kvar att köpa uppsida i form av kupong eller deltagandegrad.

Buffertbarriären kan ses som en extra försäkring. Bryts inte barriären hade det ofta varit bättre att ha en vanligt kursfallskydd och därmed en större uppsida, men detta vet vi ju först i efterhand.

Hur ser då återbetalningen ut i de fall vi har nytta av buffertbarriären?

Om buffertbarriären ligger på samma nivå som kursfallskyddet i exemplet ovan, 60 procent av startvärde, och underliggande index/sämst utvecklade bolag på slutdagen fallit med 41 procent från sin startkurs återbetalas 98,33 procent av nominellt belopp ((100 – 41) / 60 = 98,33). Uträkningen har sin förklaring i att förluster uppstår i spannet -40 procent till -100 procent och i detta spann ska minskningen av nominellt belopp fördelas proportionerligt. Vid en nedgång om 100 procent blir återbetalningen därmed, precis som i fallet med ett traditionellt kursfallsskydd, noll.

Grafen nedan illustrerar återbetalning vid negativ marknadsutveckling.

 

 

Strivo har sedan starten givit ut närmare 60 placeringar med buffertbarriär, varav 42 har förfallit hittills. Den stora majoriteten av dessa placeringar har genererat en positiv avkastning och endast i tre av fallen har buffertbarriären brutits. Låt oss titta på ett av de fall där buffertbarriären fyllt sin funktion i form av en extra försäkring.  

1113 Buffertautocall Svenska Bolag Combo startade 2015 och hade en buffertbarriär om 60 procent. På slutdagen hade den aktie med sämst utveckling, SSAB, fallit med 43,39 procent. Återbetalningen på slutdagen blev 94,35 procent av nominellt belopp ((100 – 43,39) / 60). Hade placeringen haft ett vanligt kursfallsskydd skulle återbetalningen i stället ha blivit 56,61 procent av nominellt belopp. I detta fall, där sämst utvecklade bolag stänger under, men nära, barriären ser vi ett tydligt exempel på när vi har som mest nytta av buffertbarriären och förlusterna begränsas betydligt jämfört med ett vanligt kursfallsskydd. Vid kraftigare marknadsnedgångar som närmar sig 100 procent blir skillnaden mot ett vanligt kursfallskydd inte lika tydligt. Detta scenario är dock som tur är mycket ovanligt.

En mer detaljerad genomgång av buffertbarriären och dess konstruktion finner du i Strivo Academy.

Förvaltarkommentar portföljförvaltning juni

01 juli 2024

Under juni spretade de finansiella marknaderna ordentligt, speciellt börserna. Strivos diskretionära portföljer utvecklades marginellt sämre än sina jämförelseindex, med Balanserad, som steg 0,7 procent, Offensiv 0,6 procent samt Aggressiv 0,3 procent. Efter det första halvåret har den absoluta avkastningen varit bra med uppgångar på 6,8, 8,6 och 9,8 procent, vilket är något sämre än jämförelseindexen för Aggressiv, men bättre för de båda andra portföljerna.

Trackercertifikat: Så utformas nya trackers

28 juni 2024

Strivo erbjuder ett brett utbud av tillgångar, inklusive trackercertifikat, även kända som trackers. Trackers gör det möjligt för investerare att enkelt och kostnadseffektivt exponeras mot specifika marknader eller tillgångar utan att behöva äga dem direkt. När Strivo utformar och lanserar en ny tracker sker processen i flera steg. I följande inlägg får du en översiktlig bild över hur en sådan process kan gå till.

Trackercertifikat: Vad är en tracker?

14 juni 2024

Trackercertifikat, även kända som trackers, är ett intressant alternativ för dig som vill skapa diversifiering i din portfölj. Dessa instrument erbjuder enkel och kostnadseffektiv exponering mot olika marknader och underliggande tillgångar.