Realobligationer – ett bortglömt diversifieringsverktyg?

Under de senaste årens marknadsklimat med stigande inflationssiffror har vi fått se hur båda tillgångsslagen aktier och obligationer, de vanligaste komponenterna i en diversifierad portfölj, har utvecklats svagt. I det här blogginlägget går vi igenom tillgångsslaget realobligationer och dess potential som ett diversifieringsverktyg mot högre inflation.

Realobligationer, också kända som TIPS (Treasury Inflation Protected Securities), är en typ av obligationer som är utformade för att skydda investerare mot inflationens påverkan. De skiljer sig från konventionella obligationer genom att erbjuda en kompensation för inflationen. Kompensationen sker genom att det nominella beloppet justeras upp i takt med inflationen. Medan aktier och nominella obligationer generellt sett går svagt i marknadsklimat med stigande inflation, presterar realobligationer bra i dessa miljöer. Som ett resultat fyller realobligationerna en diversifieringslucka som existerar i den traditionella 60/40-portföljen. De flesta investerare och småsparare saknar tillgångar som presterar bra när inflationen överraskar positivt, undantaget råvaror vilka tenderar att utgöra endast en liten del av investerares samlade portföljer. Så beroende på rådande marknadsmiljö kan realobligationer hjälpa till att balansera portföljen mot både aktier och andra tillgångsklasser på ett sätt som få andra tillgångsklasser kan göra. Trots detta är det lite av en förbisedd tillgångsklass i Sverige, framför allt bland småsparare, medan de är mer populära på andra marknader.

Idag emitteras de flesta svenska realobligationer av svenska staten genom Riksgäldskontoret som en del av statens upplåning för att finansiera statsskulden. Med den svenska staten som låntagare innebär det att realobligationerna innehar låg kreditrisk. Även företags- och bostadsobligationer emitteras såsom realobligationer emellanåt. (Läs mer om kreditrisk här)

Likt övriga statsobligationer är realobligationers lägsta placeringsbelopp generellt höga, omkring 1 miljon kronor, vilket gör att fonder som placerar i realobligationer kan vara ett mer attraktivt alternativt för en småsparare. Ofta kallas dessa fonder för realräntefonder och finns i alternativ som investerar enbart i svenska realobligationer eller med mer global exponering.

Så hur har dessa realräntefonder presterat hitintills under pågående period med högre inflation? Grafen nedan illustrerar de senaste tre årens utveckling för två fondkorgar, den ena med svenska realräntefonder, och den andra med svenska obligationsfonder. I bakgrunden visar de grå stolparna den svenska inflationstakten mätt i tolv månaders förändring (YoY)

Som grafen visar har realräntefonder presterat bättre relativt vanliga obligationsfonder vars tillgångar inte kompenserar för den ökade inflationen. Det är således ingen dum idé att återigen lyfta blicken och se vad marknaden har att erbjuda. Strukturerade produkter kan exempelvis konstrueras för att delvis kompensera för inflationen och vissa ETF:er och fonder erbjuder huvudsakligen exponering mot realobligationer. Som den senaste perioden har påmint oss om, är det alltid viktigt att diversifiera sin portfölj för man vet aldrig vad som väntar runt hörnet!

Placeringar vi minns: Indexbevis Sverige MiniMax

05 februari 2024

Sedan starten och Strivos första emission för snart 15 år sedan har placeringar regelbundet givits ut med varierade funktioner och strukturer. Vissa typer av strukturerade placeringar har figurerat kontinuerligt i Strivos emissioner, medan andra mer sällan. I detta inlägg vill vi uppmärksamma en av de mer sällsynta placeringarna. Vi välkomnar Indexbevis Sverige MiniMax som återvänt i aktuell emission 2024:1.