Philip Karlsson: Hög tid att ompröva gamla hållbarhetssanningar

Hittills har 2022 definierats av Rysslands brutala krigshandlingar mot Ukraina, ett kraftigt underskott i energiförsörjningen, samtidigt som vi kämpar mot en skenande inflation. Problemen är naturligtvis sammanflätade och i det här inlägget vill Philip Karlsson lyfta ytterligare en gemensam nämnare, nämligen hållbarhetsaspekten och vikten av att beakta den i oroliga tider.

Även om finansbranschen präglas av innovation och framåtblickande kan den samtidigt vara både konservativ och homogen. Alltför många fonder exkluderar i samma sektorer, investerar i samma bolag och hyllar samma människor. I år har dock finansmarknadens aktörer fått anledning att ifrågasätta sina investeringsreglementen och hur de beaktar hållbarhet.

Nedmonteringen av kärnkraftverk i såväl Sverige som i resterande Europa har pågått under lång tid men intensifierades efter händelserna i Fukushima 2011. I takt med att kärnkraften avvecklats har beroendet av gas som energikälla ökat. Före invasionen av Ukraina stod Ryssland för omkring 40 procent av gasexporten till Europa. Sveriges exponering mot den ryska gasen har lyckligtvis varit relativt begränsad jämfört med majoriteten av övriga Europa[1]. Handel med energi har historiskt gynnat hushållen med lägre priser. Den har dessutom bidragit med en ökad förutsägbar och en motståndskraftig försörjning i tider av extremväder. Invasionen av Ukraina är emellertid en annan typ av kris och det går inte att förneka att det växande beroendet av den ryska gasen har varit naivt – särskilt då det skett samtidigt som en systematisk nedmontering av kärnkraften har pågått.

Debatten huruvida kärnkraft och gas ska kunna definieras som hållbara har pågått under en längre tid. I samband med att Taxonomin träder i kraft (vars syfte just är att klassificera vad som är miljömässigt hållbart) beslutades nyligen att kärnkrafts- och gasverksamhet ska räknas som miljömässigt hållbar. Det innebär bland annat att fonder numera kan investera i verksamheter inom kärnkraft och gas samtidigt som innehaven (givet att de uppfyller vissa krav) kan definieras som hållbara. Beslutet att klassa kärnkraft och gas som hållbara aktiviteter betyder att EU-kommissionen går emot det initiala förslaget, där båda energikällorna var klassificerade som icke-hållbara. I en tid då väst kämpar för att minska beroendet av den ryska gasen kan beslutet att klassificera kärnkraften som grön stärka argumenten för en utbyggnad. Den redan kritiserade Taxonomin riskerar dock att ytterligare ifrågasättas efter EU-kommissionen tvärvändning.

I fredstider kan investeringar i försvarsindustrin och vapenrelaterade aktier kännas avlägset. En stor rädsla har handlat om intäkter som kommer från diktaturer och andra korrupta stater som varken värnar om mänskliga- och/eller demokratiska rättigheter. Mot den bakgrunden har konsensus tidigare varit att vapenrelaterade aktier, likt SAAB, ska exkluderas från svenska fonder.

Efter den hänsynslösa invasionen i Ukraina förändrades sentimentet på mer eller mindre en natt. På en konferens i slutet av april berättade CFO:n för SAAB att inom loppet av två veckor efter invasionen hade 24 fonder önskat att ta ett möte med bolaget – vilket kan sättas i perspektiv med blott två möten efter deras Q4-rapport från 2021. Det är förståeligt, oaktat fondindustrins tvärvändning i SAAB, att investeringsviljan i försvarsrelaterade aktier ökar då demokratier blir attackerade. Dessutom kan majoriteten komma överens om att västvärlden behöver en fungerande och välfinansierad försvarsindustri för att kunna försvara demokratin och mänskliga rättigheter.

Regelverk- och policys inom hållbarhet tenderar dock att vara ganska fyrkantiga i sitt utformande. Vissa inhemska hållbarhetsregelverk runt om i Europa menar att investeringar i statsobligationer utgivna av länder vars försvarskostnader överstiger exempelvis 4 procent av BNP inte kan anses vara hållbart. Detta medför att ett köp av en statsobligation utgivet av exempelvis Ukraina, var försvarskostnader överstiger 4 procent, klassificeras som icke-hållbart. Finansbranschen har nog anledning att revidera såväl policys som diverse regelverk för att anpassa marknaden för nutidens sanningar.

Under våren har inflation varit ordet på allas läppar. I slutet av förra året var centralbanker och experter ute och deklarerade att den stundande inflationen skulle vara övergående. Högre energipriser och den ryska attacken var de primära argumenten till varför inflationen inte skulle vara något bestående problem. Siffrorna från juni visade att inflationen i Sverige klättrade till 8,5 procent – den högsta siffran på över 30 år[2]. Drivmedel, mat, energi och resor är bara några exempel där prisökningarna blivit påtagligt kännbara för konsumenter. Likt energibristen har andra delar av Europa det avsevärt värre än i Sverige. Turkiet kämpar exempelvis mot prisökningar på över 70 procent[3].

Att inflationen i västvärlden till en början främst berott på leveransproblematik och brist på insatsvaror kan de flesta nog vara överens om, men i takt med att löneökningarna tar fart är det svårt att se att en viss inflation inte är här för att stanna. Samma experter som proklamerade att inflationen skulle vara övergående har även dessa nu börjat att vackla. Hur hänger då inflationen ihop med hållbarhet? En skenande och delvis ihållande inflation, stigande räntor och en substantiell risk för lågkonjunktur minskar den investeringsvilja som krävs och behövs för att finansiera klimatomställningen.

Ett relativt vanligt uttryck om aktiemarknaden är att de bästa affärerna brukar göras i de sämsta tiderna. Frågan är om de bästa besluten gällande klimatet fattas i tider av oro? Kommer nästa Northvolt eller H2 Green Steel att vilja förlägga sina verksamheter i ett Sverige där elpriserna har dubblerats? Vilka privatpersoner kommer att passa på att tilläggsisolera huset eller byta ut fönsterna från 70-talet till energiklassificerade samtidigt som inflationen bränner hål i plånboken? Hur ska stater, som redan idag har sådan energibrist att elektriciteten är avstängd stora delar av dygnet, kunna distansera sig från att importera gas och kol från Ryssland?

Som alltid finns det givetvis delade meningar i de enskilda sakfrågorna. Det är naturligt och debatten är positiv. Oavsett vart vi landar välkomnar jag den pragmatism som finansbranschen uppvisat under året. Förmågan att kunna ompröva gamla sanningar och beslut är en styrka att bära med sig inför framtida utmaningar.

[1] https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/sveriges-import-av-naturgas/
[2] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-juni-2022/
[3] https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ekonomiska-krisen-i-turket-vaxer-inflationen-pa-over-70-procent

Philip Karlsson: De mest populära hållbara fonderna

08 september 2022

Nu står finansbranschen inför en omställning då flera hållbarhetsregelverk antingen har trätt i kraft eller gör det inom en närmare framtid. Det menar Philip Karlsson, som välkomnar att finansbranschen börjat tänka om.

Makrokommentar augusti

02 september 2022

Sommarens börsyra fick ett abrupt slut när en ovanligt hökaktig Jerome Powell talade vid centralbankernas Woodstock.

Makrokommentar juli

02 augusti 2022

Semestermånaden juli har passerat innehållandes centralbanksmöten och nya tillväxtdata. Börsmånaden blev en positiv sådan då marknaden nu börjat prisa in framtida räntesänkningar.