Philip Karlsson
Historiskt har regelverken kring hållbara fonder varit mer eller mindre obefintliga. Fondbolag har gärna lagt in benämningen Grön, Hållbar eller Miljö till det ursprungliga namnet i hopp om att attrahera kapital. Att som investerare utvärdera huruvida en fond i realiteten var hållbar eller inte var inte en lätt uppgift. Nu står finansbranschen inför en omställning då flera hållbarhetsregelverk antingen har trätt i kraft eller gör det inom en snar framtid. Ett av syftena med regelverken är att underlätta för investerare att placera sitt kapital i hållbara finansiella instrument.
Idag har EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) resulterat i att fondbolag, baserat på deras fonders hållbarhet, ska klassificera dem i en av tre kategorier. Dessa specificeras i regelverkets artikel 6, 8 och 9. Förenklat förklaras en artikel 8-fond som ljusgrön fond medan en artikel 9-fond som en mörkgrön fond. En mörkgrön fond har hållbara investeringar som mål, vilket betyder att det är en direkt hållbar investering med miljömässiga- och sociala ändamål.
Den fondlista som Strivo erbjuder består till åtta procent av mörkgröna fonder, vilket kan jämföras mot den totala svenska marknaden där motsvarande siffra endast uppgår till två procent. Intresset för hållbara fonder på Strivos plattform har ökat markant under det senaste året – både i termer av andelen mörkgröna fonder, genomsnittsbetyget av hållbarhetsglober samt andelen fondvolym som är placerat i instrument med låg CO2-risk.
Den populäraste mörkgröna fonden på Strivos plattform är Handelsbanken Hållbar Energi. Nästan var tjugonde kund på Strivo äger fonden och andelen kunder som månadssparar i fonden ökar varje månad. Med en positiv utveckling på överstigande sju procent kan andelsägarna glädja sig åt en avkastning som med råge överträffat både den svenska- och amerikanska börsen samt världsindex.
Läs mer om Philip och Strivos hållbarhetsarbete på vår hållbarhetssida.
Den schweiziska statens avskrivning av AT1-obligationer hos Credit Suisse, i samband med UBS-fusionen, har gett upphov till flera frågor rörande bankernas kapitalstrukturer, AT1-obligationer i allmänhet och deras förhållande till strukturerade placeringar. I det här blogginlägget ska vi göra ett försök att reda ut dessa frågor.
Ekonomisk data överraskar trots högre ränteläge. Fallande energipriser dämpar inflationen, men fortsatta räntehöjningar väntas i Europa. Penningpolitikens snabba förändringar medför risker.
Oroligheter i bankvärlden genererade skakiga börser världen över som trots allt återhämtade sig oväntat starkt. För Sveriges del har vi fått se fortsatt höga inflationssiffror och en konstaterad lågkonjunktur.