Makrokommentar oktober

Rapportmånaden oktober bjöd på såväl glada överraskningar som besvikelser. När majoriteten av storbolagen nu har rapporterat kan vi konstatera generellt sett hyfsade resultat, vilket återspeglas i börskurserna. Oktober kom att bli något så ovanligt som en plusmånad 2022 (Kina undantaget, mer om det längre ner). I USA steg storbolagsindexet S&P 500 med 8,1 procent och i Sverige stängde OMXS 30 månaden upp 7,9 procent.

Ytterligare en drivkraft bakom omsvängningen på börsen är en ökad tro på att centralbankerna börjar närma sig slutet på räntehöjningscykeln. Även om investerarkollektivet har trampat snett här förut (med Jackson Hall färskt i minnet) bidrog bland annat en tämligen modest höjning av Bank of Canada, tillsammans med något mjukare tongångar från Christine Lagarde vid ECB:s oktobermöte, till försiktig optimism.

Geopolitiska risker är alltjämt i investerarna fokus, med ständigt ökade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina. Det fanns dock några skäl till optimism. Flaskhalsarna i den globala försörjningskedjan fortsatte att lätta och europeiska regeringar tog ytterligare steg för att dämpa effekterna av energikrisen och därmed mildra riskerna för en djup recession.

På EU-nivå antog medlemsländerna en förordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Genom förordningen införs gemensamma åtgärder för att minska efterfrågan på el och samla in och omfördela energisektorns överintäkter till hushållen och till små och medelstora företag.

Kombinationen av hög inflation och motståndskraftig arbetsmarknadsstatistik fortsatte att stödja hökaktiga åtgärder från centralbankerna. Vid sitt oktobermöte höjde ECB återigen sin styrränta med 75 räntepunkter, och en lika stor höjning från Federal Reserve (Fed) ligger i korten inför morgondagens FOMC-möte.

Räntorna på statsobligationer noterade under månaden nya periodtoppar med 10-åriga räntor som nådde 4,3 respektive 2,4 i USA och Tyskland, innan de föll tillbaka något i slutet av månaden.

Ledande indikatorer på båda sidor atlanten skvallrar om en konjunkturavmattning. Amerikanskt PMI-data (inköpschefsindex) för industrin föll i oktober till 49,9, vilket den lägsta nivån sedan början av pandemin. För eurozonen kom motsvaranden datapunkt in på 44,2 – tveklöst en siffra förenlig med recession.

Hemma i Sverige är stämningsläget i ekonomin enligt konjunkturinstitutet just nu mycket svagt. Barometerindikatorn föll i oktober till 84,6, ner från 90,8 föregående månad, en bra bit under medelvärdet 100 som signalerar normalläge i ekonomin. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, där detaljhandeln och tjänstesektorn tappade mest.

Osäkerheten kring Kina har vuxit sedan Xi Jiping fick förnyat förtroende vid kommunistpartiets 20:e partikongress samtidigt som politbyråns ständiga utskott – Kinas allra viktigaste politiska organ – bemannades uteslutande av tydliga lojalister med Kinas högsta ledare. Marknadsliberala reformförespråkare lyser nu helt med sin frånvaro i den 24 man starka politbyrån. Även om det mesta var väntat rasade Hongkongbörsen efter det att kongressen avslutats, som till slut avslutade månaden med en nergång på hela -16,5 procent. Kinesiska aktier tyngs även av landets till synes fortsatt orubbliga nolltolerans mot covid-19.

Joakim Sandén