Amerikanska inflationssiffror och covid-lättnader i Kina bidrog till en stark börsmånad i november. Samtidigt syns allt tydligare orosmoln på konjunkturhimlen.
Återhämtningen på aktiemarknaden fortsatte i november. Den ökade riskviljan syns inte minst på valutamarknaden där den svenska kronan steg med omkring 4 procent mot den amerikanska dollarn under månaden.
Starkast börsutveckling stod tillväxtmarknaderna för där MSCI Emerging Market Index steg med nästan 15 procent. Det var dubbelt så högt som motsvarande siffra för de utvecklade länderna (”Developed Markets”).
Inledningen av november präglades alltjämt av årets huvudtema, dvs oro för inflation och åtstramningar av penningpolitiken. Som väntat levererades ännu en omgång av branta styrräntehöjningar där Federal Reserve och Bank of England båda höjde med 75 punkter.
Trots motvind från stramare penningpolitik förbättrades investerarsentimentet avsevärt efter offentliggörandet av amerikanska inflationssiffror för oktober. På årsbasis uppgick inflationstakten till 7,7 procent. Siffran, som var lägre än förväntade 8 procent, underblåste marknadens förhoppningar om att den amerikanska inflationen har toppat.
Tanken att fallande inflation skulle kunna innebära att slutet på räntehöjningscykeln inte är långt borta gav både aktier och obligationer (på grund av fallande marknadsräntor) ett ordentligt uppsving.
På obligationsmarknaden hittar vi även en noga följd indikator för lågkonjunktur, nämligen den så kallade ”10/2-spreaden” som mäter i skillnaden i avkastning mellan amerikanska statsobligationer med löptider på 10 respektive 2 år. En negativ 10/2-spread indikerar en förestående recession, åtminstone har det varit fallet historiskt där samtliga recessioner mellan åren 1955 och 2018 har föregåtts av en negativ siffra. I skrivande stund noteras 10/2-spreaden på -0,8 vilket är den lägsta siffran på över 40 år.
Trots att vi alltså kan hitta oroande tecken uppvisar amerikansk makrodata fortsatt motståndskraft. Detaljhandelsförsäljningen kom in bättre än väntat, med en tillväxt på 1,3 procent i november jämfört med föregående månad. Månadens skörd av arbetsmarknadsstatistik pekar visserligen på en försämring jämfört med föregående månad, men detta endast marginellt.
I början av november kom signaler från Kina att landet nu börjat lätta på sin strikta covid-politik. Totalt tillkännagavs ett 20-tal åtgärder som bland annat innehöll en förkortning av den obligatoriska karantänperioden samt ökade ansträngningar att vaccinera äldre personer.
Även om ett fullständigt slut på landets nolltolerans mot covid fortfarande känns avlägset bidrog vändningen till ett glädjerally på de asiatiska börserna i november. En stark återhämtning av den kinesiska efterfrågan skulle vara fördelaktig inte bara för Kina utan även för landets handelspartners.
Hemma i Sverige blir det alltmer tydligt att Riksbankens räntehöjningar biter, och då inte bara på bostadsmarknaden. Svaghetstecken börjar nu även synas på arbetsmarknaden och på sektorer som är beroende av den inhemska efterfrågan.
Den schweiziska statens avskrivning av AT1-obligationer hos Credit Suisse, i samband med UBS-fusionen, har gett upphov till flera frågor rörande bankernas kapitalstrukturer, AT1-obligationer i allmänhet och deras förhållande till strukturerade placeringar. I det här blogginlägget ska vi göra ett försök att reda ut dessa frågor.
Ekonomisk data överraskar trots högre ränteläge. Fallande energipriser dämpar inflationen, men fortsatta räntehöjningar väntas i Europa. Penningpolitikens snabba förändringar medför risker.
Oroligheter i bankvärlden genererade skakiga börser världen över som trots allt återhämtade sig oväntat starkt. För Sveriges del har vi fått se fortsatt höga inflationssiffror och en konstaterad lågkonjunktur.