Sedan den 26 november finns den nya virusvarianten ”B.1.1.529”, som först upptäcktes i Sydafrika, på Världshälsoorganisationen WHO:s lista över coronavirusvarianter av särskild betydelse. Fall av den nya varianten, som fått namnet Omikron, har konstaterats i en lång rad länder, däribland Sverige. Än så länge är det oklart i vilken utsträckning befintliga vaccin skyddar mot Omikron. Vissa tidiga indikationer pekar på att mutationen är mer smittsam men orsakar mildare symtom jämfört med tidigare varianter. Att virus ”muterar ner sig” vad det gäller hur svår sjukdom viruset leder till är något som observerats under flera tidigare pandemier och är något som forskare förutspått.
Marknaden lär följa utvecklingen noga. Även i det värsta tänkbara scenariot – att nuvarande vaccin inte skulle vara tillräckligt effektiva mot Omikron – verkar läkemedelsföretagen emellertid förvissade om att man kan ha nya, modifierade vaccin på plats redan inom några månader. Detta är en avgörande skillnad jämfört med det ursprungliga virusutbrottet våren 2020 då alla former av vaccin var någonting mycket avlägset.
I USA fick Jerome Powell i november mandatet att leda Federal Reserve (Fed) i ytterligare fyra år. Enligt nuvarande plan ska Fed minska de månadsvisa obligationsköpen från 120 miljarder dollar ner till noll i slutet av juni 2022. Ett flertal Fed-medlemmar, inklusive Powell själv, har pratat om att påskynda nedtrappningstakten.
Även om Omikron till viss del har ökat osäkerheten är det alltjämt mycket som talar för en snabbare åtstramning av penningpolitiken. Amerikanskt konsumentprisindexet (KPI) steg i oktober till 6,2 procent på årsbasis vilket är den högsta avläsningen på 31 år. Problemen med flaskhalsar i produktionsleden håller i sig. Dessutom har både Fed-chefen Jerome Powell och USA:s finansminister Janet Yellen nyligen tagit avstånd från termen ”övergående” i sina beskrivningar av inflationen.
De nya tongångarna tillsammans med förnyad virusoro bidrog till en skakig börs och volatilitetsindexet (VIX) nådde i slutet av november toppar som inte setts sedan i januari i år. Flera av världens börser vände ner och världsindex (MSCI World) backade under månaden med 2,5 procent. Investerare som har sökt sig till säkrare tillgångar har lett till pressade obligationsräntor och till en starkare amerikansk dollar.
