Sveriges BNP minskade med 0,6 procent under det fjärde kvartalet ifjol, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Det visade SCB:s BNP-indikator, som är en preliminär sammanställning av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Siffran var en negativ överraskning och analytikerkåren hade enligt Infronts prognosenkät räknat med en positiv kvartaltillväxt på 0,2 procent. För helåret 2022 summeras Sveriges BNP-tillväxt preliminärt till 2,4 procent. Även den siffran är en negativ överraskning, klart lägre än prognoser från såväl storbankerna, som Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Mest illavarslande är det faktum att inbromsningen i ekonomin tilltog under årets sista månader. Det skvallrar om att lågkonjunkturen redan är här, både tidigare och tydligare än vad många nog hade räknat med. Att sämre tillväxtutsikter kommer innebära mildare förväntningar på Riksbankens penningpolitik framstår dock osannolikt. Under månaden presenterade SCB inflationsstatistik för december och siffrorna var betydligt högre/värre än förväntat. Prisökningstakten enligt KPIF steg till 10,2 procent (mätt i årstakt) i december, jämfört med 9,5 procent i november. Analytikerna hade i genomsnitt räknat med 9,7 procent. Självklart bidrag höga elpriser till decembersiffran, men även rensat för energi är inflationen alltjämt illavarslande hög. KPIF exklusive energi (KPIFXE) kom in på 8,4 procent.
Resan till Riksbankens 2-procentmål är alltså lång. Vid räntemötet den 9 februari (som förresten blir Erik Thedéens första) ligger marknadens förväntningar tämligen samstämt på en 50-punktershöjning. Det skulle innebära en svensk en styrränta på 3 procent. Om den nivån innebär en räntetopp återstår att se och därom råder det högst delade meningar.
Mitt i det svenska konjunkturmörkret finns dock några ljuspunkter att ta fasta på. Inköpschefsindex för den svenska industrin steg i januari till 46,8, upp från 45,9 i december. Även om siffran fortfarande befinner sig under 50-strecket, och därmed indikerar kontraktion, var det första uppgången på elva månader.
Uppgången i svenskt PMI ligger i linje med utvecklingen nere på kontinenten. Eurozonens sammansatta inköpschefsindex steg till 50,2 vilket indikerar en påtaglig förbättring av sentimentet. Tillsammans med ett ökat konsumentförtroende återspeglar detta hopp om att Europa faktiskt kan undvika en svår ”vinterrecession” tack vare bland annat milt väder och statliga energistödåtgärder.
Utanför Sverige och Europa kan man utan svårigheter hitta fler saker att addera till den positiva vågskålen. Kinas plötsliga återöppnande efter nästan tre år av nedstängningar har bidragit till ökad optimism bland företag och konsumenter. Den kinesiska regeringen har deklarerat att tillväxt just nu är landets främsta prioritet och flera banker och analyshus har på kort tid skruvat upp sina tillväxtprognoser påtagligt. Till skillnad från när restriktionerna släppte i västvärlden för ungefär ett år sedan väntas det kinesiska återöppnandet inte leda till någon inflation att tala om.
På tal om inflation (igen) har denna fortsatt sin stadiga resa neråt i USA. Oavsett vilket mått man tittar på föll prisökningstakten i linje med förväntningarna i december. Nu syns dessutom tecken på en svalnande löneökningstakt. Givet att den utvecklingen fortsätter kommer Fed troligen inte att behöva trycka upp räntan så mycket högre – kanske är den amerikanska räntetoppen redan nådd!
Till sist några rader om börserna, vilka tveklöst har tagit fasta det positiva och haft en kanonstart på året. Riskaptiten är på topp där tekniktunga Nasdaq i USA klättrade över 11 procent under månaden. Den som är road av historiska börsfakta kan glädjas åt det faktum att en positiv januaribörs historiskt sett brukar innebära ett positivt börsår som helhet. Sedan 1950 har så varit fallet på amerikanska S&P 500 nästan nio gånger av tio – detta med en genomsnittlig årsavkastning hela 15,9 procent. Kanske ligger det något i uttrycket ”so goes January, so goes the year”.
