Makrokommentar februari

Starka makrosiffror från USA och Europa pressar upp marknadsräntorna samtidigt som osäkerheten kring konjunkturbilden ökar. Den svenska ekonomin håller på att hamna på efterkälken. I Kina börjar effekterna av landets återöppning synas i statistiken.

Att goda nyheter just nu är dåliga nyheter för börsen har i februari varit tydligt. Motståndskraftig makrodata på båda sidor av atlanten pressar upp marknadsräntorna och spär på osäkerheten. Att lågkonjunkturen kanske inte är lika nära förestående som man tidigare räknat med innebär att investerarkollektivet måste justera ner sina förväntningar på framtida räntesänkningar. Detta var något som pressade börserna märkbart under månadens andra hälft.

Samtidigt ökar trycket på att centralbankerna ska strama åt penningpolitiken ytterligare. I skrivande stund indikerar prissättningen på räntemarknaden att ECB höjer räntan till 4 procent fram mot det tredje kvartalet, samt att Federal Reserves styrränta ska toppa någonstans kring 5,5 procent.

I både USA och EMU-området klättrade inköpschefsindex för såväl industri som tjänstesektor över 50-nivån, som enligt tumregeln utgör gränsen mellan tillväxt och nedgång. För USA:s del syns ännu inte heller någon avmattning på arbetsmarknaden, där jobbsiffrorna fortsätter att överraska på uppsidan.

Den positiva bilden avspeglas emellertid inte i Sverige, där de mörka molnen tvärt om hopar sig över ekonomin. Även om inköpschefsindex för den industrin stod still i februari noterades en kraftig nedgång i svenskt tjänste-PMI. Tjänsteindustrins inköpschefsindex sjönk från 51,0 i januari till 45,7 i februari, vilket är den lägsta nivån på två år.

Den dystra bilden bekräftas av nya (och den här gången definitiva) BNP-siffror för det fjärde kvartalet 2022. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sjönk Sveriges BNP med 0,9 procent under fjolårets tre sista månader. Utfallet var betydligt sämre än förväntat, då analytiker hade förutspått en nedgång på 0,6 procent. SCB skriver att minskningen märks i flera delar av ekonomin, med tydligast nedgångar i företagens investeringar och hushållens konsumtion.

Även EU-kommissionen pekar ut Sverige som ett sorgebarn och spår att den svenska ekonomin kommer gå sämst av samtliga 27 medlemsländer i år. Enligt prognosen väntas Sveriges BNP krympa med 0,8 procent under 2023. Svenskarnas höga skuldsättningsgrad tillsammans med en tradition av rörlig ränta på bolånen pekas ut som riskfaktorer som kan innebära att hushållen måste dra ner på sin konsumtion.

Den kinesiska återöppningen börjar nu på allvar synas i statistiken. Inköpschefsindex för industrin steg i februari till 52,6, upp från 50,1 i januari. Siffran som kommer från den nationella statistikbyrån bekräftas även av Caixin och S&P Global, vilket tyder på en bred och robust uppgång. Utvecklingen förväntas innebära positiva effekter även utanför Kina, så som för handelspartners i Asien, Nordamerika och Europa. Detta är naturligtvis positivt utifrån ett krasst tillväxtperspektiv. Å andra sidan kan det riskera att förvärra inflationsproblematiken.

Placeringar vi minns: Indexbevis Sverige MiniMax

05 februari 2024

Sedan starten och Strivos första emission för snart 15 år sedan har placeringar regelbundet givits ut med varierade funktioner och strukturer. Vissa typer av strukturerade placeringar har figurerat kontinuerligt i Strivos emissioner, medan andra mer sällan. I detta inlägg vill vi uppmärksamma en av de mer sällsynta placeringarna. Vi välkomnar Indexbevis Sverige MiniMax som återvänt i aktuell emission 2024:1.

Realobligationer – ett bortglömt diversifieringsverktyg?

17 januari 2024

Under de senaste årens marknadsklimat med stigande inflationssiffror har vi fått se hur båda tillgångsslagen aktier och obligationer, de vanligaste komponenterna i en diversifierad portfölj, har utvecklats svagt. I det här blogginlägget går vi igenom tillgångsslaget realobligationer och dess potential som ett diversifieringsverktyg mot högre inflation.