Makrokommentar december

Omikronviruset och höga inflationssiffror fortsatte att dominera nyhetsflödet under en politiskt turbulent månad då president Biden åkte på ett stort nederlag.

Nedstängningar och restriktioner har återigen blivit vardag för miljontals människor runt om i världen. Särskilt påtagligt har det varit i Kina med sin nolltoleranspolitik mot covid, men också i våra grannländer Danmark och Norge som båda återigen har infört stora begränsningar i kultur- och nöjeslivet.

Även om smittspridningen just nu ökar i rekordfart verkar marknaderna ta fasta på de positiva indikationer som finns gällande det sjukdomsförlopp som mutationen orsakar. Allt fler studier pekar nämligen på att det är betydligt lindrigare jämfört med tidigare varianter av coronaviruset, med färre sjukhusinläggningar och dödsfall som följd.

Den amerikanska ekonomin avslutade fjolåret med den högsta inflationstakten sedan Ronald Reagan var president. Som ett motangrepp meddelande Federal Reserve (Fed) vid sitt decembermöte att man accelererar nedtrappningstakten av stimulanserna. Redan i mars ska bankens obligationsköp avslutas, i stället för till sommaren som man tidigare hade sagt. En snabbare nedtrappning av tillgångsköpen öppnar dessutom för tidigare räntehöjningar och Fed räknar nu med att genomföra tre räntehöjningar under 2022.

Den höga inflationstakten har i december även fått följdverkningar i amerikansk finanspolitik. Oro för skenande priser var i alla fall ett av huvudargumenten som den demokratiska senatorn Joe Manchin hade för att inte stödja president Bidens sociala utgiftspaket ”Build Back Better”. Då Demokraternas majoritet i senaten är minsta möjliga (vilar på vicepresident Kamala Harris utslagsröst) innebar Manchins nej att det närmare 2 000 miljarder dollar stora reformpaketet – innehållandes satsningar på sjukvård, barnomsorg och klimatet – föll i sin helhet. Hos Manchins partikollegor visste ilskan inga gränser även om det förefaller sannolikt att paketet så småningom hittar sin väg tillbaka till senaten, i en eller annan form.

Trots den snabba spridningen av Omikronvarianten uppvisar amerikansk arbetsmarknadsstatistik styrka, åtminstone vid en första anblick. Den veckovisa statistiken över antalet nyanmälda arbetslösa visade i början av december den lägsta avläsningen sedan 1969.

Även om den sjunkande arbetslösheten i grund och botten är någonting positivt finns det delorsaker som oroar ekonomer. Ett sådant orosmoln är att arbetskraftsdeltagandet inte är i närheten av de nivåer som rådde före pandemin. Människor har under pandemin lämnat arbetskraften av en mängd anledningar, det kan handla om alltifrån hälsoskäl till regelrätta uppsägningar. Men bland dem som har lämnat och som varken kan eller vill återvända hittar vi majoriteten äldre människor som har blivit förtidspensionerade.

Snart två år in i pandemin är det alltså inte längre en astronomiskt hög arbetslöshet som utgör det största hotet utan i stället är det bristen på arbetskraft. I takt med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter ökar efterfrågan på arbetskraft. Makten skiftar från arbetsgivarna till arbetstagarna, vilket i sin tur har börjat sätta press uppåt på lönerna.

Finansminister Janet Yellen varnar för att en eventuell löne- och prisspiral skulle kunna leda till att den höga inflationen permanentas. Även om Yellen inte bedömer faran som akut uppmanar hon Fed att agera proaktivt. Man kan nog räkna med att löneutvecklingen och dess påverkan på inflationen är något som kommer att följas noga de kommande månaderna. Så även från svenskt håll med tanke på hur avgörande den amerikanska ekonomin är för den svenska exportindustrin.

Makrokommentar november

05 december 2021

Ett muterat virus tillsammans med en tilltagande inflationsoro skapade skrämselhicka på börsen i november.

Makrokommentar oktober

03 november 2021

Höjda inflationsförväntningar fick den amerikansk avkastningskurva att plana ut i oktober. Innebär detta att den heta konjunkturen är på väg att svalna?