Trots ett allt högre ränteläge har månadens makroekonomiska datakörd överraskat positivt. Inköpschefsindex på båda sidor av atlanten överträffade förväntningar, samtidigt som Kinas BNP-siffra för årets första kvartal också kom in starkare än förutspått. Minskad recessionsoro bidrog till stigande börser i april, detta trots förnyad bankoro i slutet av månaden. I USA steg storbolagsindexet S&P 500 med 1,6 procent och i Sverige avslutade OMXS30 månaden med en uppgång på 3,2 procent.
Vi befinner oss nu i slutfasen av rapportperioden för det första kvartalet, och hittills har tonen varit övervägande positiv. Även om vissa har målat upp en dyster bild av konjunkturen och den svenska ekonomin, visar börsbolagens rapporter på en helt annan situation. Det är framför allt tillverkningsindustrin som går på högvarv, vilket naturligtvis är gynnsamt för den svenska arbetsmarknaden. De oväntat höga vinsterna har emellertid inte gett något större avtryck i aktiekurserna. Förmodligen håller pessimism och osäkra konjunkturutsikter tillbaka marknadens riskvilja.
Fallande energipriser har hjälpt till att dämpa inflationen, med ett negativt bidrag till huvudsiffran i USA och eurozonen. Trots OPEC:s besked om en produktionsminskning i syfte att stabilisera oljepriset runt 80 dollar per fat, lär baseffekterna till följd förra sommarens energipristopp fortsätta pressa inflationen under de närmste månaderna.
I Europa var inflationsnedgången särskilt påtaglig då konsumentprisindex (KPI) för eurozonen sjönk från 8,5 procent i mars till 6,9 procent i april. Det är som sagt fallande energipriser som förklarar nedgången. Detta blir väldigt tydligt vid en titt på siffran för kärninflation, som tvärt om steg med 0,1 procentenheter i april. Tillsammans med positiv BNP-tillväxt och fortsatt löneinflation, innebär detta att marknaden anser att ECB har mer att göra. Även om marknaden just nu lutar mer åt 25 räntepunkter i maj snarare än 50, räknar man ändå med totalt 75 räntepunkter i höjningar fram till hösten. Således ligger Europa alltjämt långt efter USA.
Hemma i Sverige höjde Riksbanken som väntat styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Två av riksbanksdirektionen fem ledamöter motsatte sig dock beslutet att höja styrräntan med 0,5 procentenheter, vilka i stället hade velat begränsa höjningen till 25 räntepunkter. Marknaden tolkade räntebeskedet, tillsammans med efterföljande uttalanden av riksbankschefen Erik Thedéen, som duvaktiga och har därför dragit ned sannolikheten för nya stora räntehöjningar. I skrivande stund prisar marknaden en räntetopp på 3,78 procent i höst.
Det är värt att notera att Riksbankens styrränta var så låg som 0 procent för mindre än ett år sedan. Det har inneburit en avsevärd åtstramning av penningpolitiken under det senaste året. Faktum är att det är den snabbaste stramningen sedan Riksbanken blev oberoende och införde en flytande växelkurs i början av 1990-talet.
Vi har under våren påmints om att dramatiska förändringar i penningpolitiken är förenat med vissa risker. Kalifornienbaserade Silicon Valley Bank hamnade plötsligt i en akut finansiell kris när kunder ville ta ut sina pengar samtidigt som bankens tillgångar huvudsakligen var låsta i obligationer. Även andra banker har stött på problem, nu senast First Republic Bank som övertogs av JPMorgan Chase.
Trots dessa händelser har myndigheter och centralbanker genom snabba insatser lyckats upprätthålla en relativt stabil situation. Den övergripande risken för ökad stress i det finansiella systemet som helhet anses vara ganska låg. Det sagt är det för tidigt att blåsa faran över.
