Kriget i Ukraina fortlöper utan något slut i sikte. Dagligen nås vi av nyheter om fruktansvärda livsöden. Trots att krisutvecklingen och de långsiktiga konsekvenserna av denna ännu är oöverblickbara verkar analytikerkåren vara enig om att kriget, i dess nuvarande omfattning, är inprisat av marknaden. Det största bekymret för kapitalmarknaden är således fortfarande inflationsproblematiken.
Runt om i världen konstateras fortsatt mycket hög inflation och för USA:s del uppmättes den årliga inflationstakten till 8,5 procent under mars månad, vilket är det högsta sedan 1981. För Eurozonen kom motsvarande siffra in på 7,5 procent. Det råder delade meningar kring huruvida inflationen främst beror på utbudsstörningar orsakat av kriget i Ukraina, problem i leverantörskedjor, nedstängningarna i Kina, eller om inflationen snarare huvudsakligen är en konsekvens av den extremt expansiva penningpolitik som drevs under pandemiåren.
Oavsett orsak (eller kombination av orsaker) är centralbankerna ense om att inflationen behöver bekämpas och de har på olika sätt börjat agera för att få bukt på den. Trots att vi bara befinner oss i inledningen av en penningpolitisk åtstramning, har konsekvenserna redan börjat synas. Ett exempel är tillväxten i USA som sjönk med 1,4 procent under det första kvartalet 2022, jämfört med samma period föregående år. Siffran överraskade analytikerna som nu börjat revidera ned sina tillväxtprognoser.
Hemma i Sverige uppgick inflationstakten enligt KPIF-XE (konsumentprisindex exklusive energi) i mars till hela 4,1 procent i årstakt, vilket är en ökning från 3,4 procent i februari. De makroanalytiker som under den senaste tiden varnat för en alltför hög inflation fick därmed vatten på sin kvarn. Följaktligen var frågan om Riksbankens räntehöjning skulle komma redan nu (i slutet av april) eller först i juni – en av finansmedias mest diskuterade frågor under månaden. En majoritet av bankerna bedömde det som mest troligt med en höjning i juni, men resultatet blev en höjning med 0,25 punkter under mötet den 28 april. Höjningen innebär en helomvändning av Riksbanken, som så sent som vid det senaste mötet i februari stod fast vid sin utsago om att inte röra räntan förrän 2024. Det var först i slutet av februari som delar av direktionen började signalera en revidering av prognosen. Som en direkt följd av räntehöjningen steg kronan initialt efter beskedet, men kom sedan att falla tillbaka till tidigare nivåer redan under samma dag.
Vid en titt på aktiemarknaden kan vi konstatera att den optimism som till viss del syntes i mars inte följde med in i april. Volatiliteten har ökat och börserna har utvecklats negativt under större delen av månaden med teknikbolagen i täten.
I slutet av månaden inleddes rapportsäsongen och trots generellt starka rapporter hittills, där flertalet av de rapporterande storbolagen presterat bättre än estimaten, har marknaden inte svarat särskilt positivt. Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 avslutade månaden ner ca 3 procent, vilket tar indexet till en nedgång på strax över 15 procent för innevarande år. Globalt såg det ännu värre ut där MSCI All Country World tappade hela 8 procent i april.
Efter att ha hållit coronapandemin i schack under större delen av de senaste två åren, kämpar de kinesiska myndigheterna nu med att bekämpa ett nytt omfattande virusutbrott. Shanghai har tillbringat hela april under full ”lockdown” och marknaden surnade till ytterligare i slutet av månaden i samband med nya nedstängningar i Peking. Även om själva virusutbrottet är isolerat till Kina riskerar nedstängningarna få konsekvenser globalt i form av problem med leveranskedjor, med ytterligare varuinflation som följd.
