Joakim Sandén
I oroliga tider kan det kännas tryggt med kapitalskydd. Strukturerade placeringar låter dig ta del av börsens potential med skydd på nedsidan.
Kapitalskyddade placeringar, av vissa kända som s.k. ”aktieindexobligationer”, skulle kunna beskrivas som de strukturerade placeringarnas urmoder. Trots denna forna glans har produkttypen hamnat lite i skymundan under de senaste årens extrema lågräntemiljö, som tvingat investerare allt längre ut på riskskalan.
I år har emellertid något av en vändning skett. 2022 har präglats av en svårbekämpad inflation, stigande räntor och branta börsfall. Den nya makrobilden har inneburit att strukturerade placeringar med kapitalskydd åter hamnat i blickfånget.
Kapitalskyddade placeringar ökar i värde med börsen, men har samtidigt ett skydd på nedsidan. På det här sättet erbjuder produkttypen en möjlighet som saknas hos andra typer av investeringar.
En kapitalskyddad placering består av obligationsdel och en optionsdel. Obligationsdelen utgör kapitalskyddet i placeringen. Optionsdelen kan vara knuten till en eller flera underliggande tillgångar, såsom aktier eller råvaror. Om underliggande tillgångar utvecklas positivt under placeringens löptid utbetalas en avkastning som står i relation till denna uppgång. Om utvecklingen i underliggande tillgångar skulle vara negativ återbetalas det nominella beloppet.
Kom ihåg att alla investeringar är förknippade med risk, detta gäller även kapitalskyddade placeringar. Investerare riskerar att förlora courtage och eventuella andra avgifter.
Strukturerade placeringar ges ut av finansiella institut (en emittent). Kapitalskyddet och avkastningsmöjligheten är således beroende av emittentens finansiella förmåga att på slutdagen fullgöra sina åtaganden.
Starka makrosiffror från USA och Europa pressar upp marknadsräntorna samtidigt som osäkerheten kring konjunkturbilden ökar. Den svenska ekonomin håller på att hamna på efterkälken. I Kina börjar effekterna av landets återöppning synas i statistiken.
Glädjeyra på börserna trots dalande tillväxt i Sverige. Den svenska inflationen är rekordhög och resan tillbaka till Riksbankens 2-procentmål är lång. USA ligger långt före och kanske är den amerikanska räntetoppen redan nådd.
December bjöd på en volatil aktiemarknad, lägre inflationssiffror än väntat samt ett uteblivet tomterally. Centralbankerna fortsätter att dra i handbromsen samtidigt som ränteprognoserna skruvas upp.