Hållbara investeringar med Philip Karlsson

Finansmarknaden spelar en nyckelroll i arbetet mot ett hållbart samhälle. Det säger Philip Karlsson som sedan drygt ett år tillbaka arbetar som Hållbarhetsansvarig på Strivo. I det här blogginlägget reder Philip ut den viktiga kopplingen mellan hållbarhet och investeringar, samt berättar om Strivos hållbarhetsarbete.

Hållbara investeringar med Philip Karlsson

Historiskt har hållbarhet inom näringslivet ansetts vara något nödvändigt ont. Området har genomsyrats av floskler och måttliga insatser som förskönats. Politiker och andra intressenter har ofta slängt sig med svåra och otydliga begrepp. Följaktligen har det varit svårt att förstå vad hållbarhet och hållbara investeringar faktiskt innebär.

Begreppet hållbarhet kan härleds till hållbar utveckling vilket innebär ”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Inom området för hållbara investeringar är ESG en vanligt förekommande akronym. ESG står för "environmental, social, and governance", som kan översättas till miljö-, social- och företagsstyrning. ESG fungerar som en mätskala och utgör därför ett tillvägagångssätt för att utvärdera i vilken utsträckning ett företag arbetar på uppdrag av sociala mål som går utöver ett företags roll för att maximera vinster på uppdrag av företagets aktieägare.

I takt med att världens befolkning börjat förstå vidden av det kritiska läge som klimatet befinner sig i har överenskommelser, som Parisavtalet, och flera nya regelverk inom hållbarhetsområdet trätt i kraft. Från att tidigare endast inkluderat ett stycke eller två i årsredovisningen, sträcker sig företagens hållbarhetsredovisningar idag över flera sidor. Förutom att initiativ som Parisavtalet och Agenda 2030 till stor del lagt grunden för dagens hållbarhetsarbete, har dessa även bidragit till att ett flertal ytterligare regelverk och förordningar succesivt kommit på plats. Vissa av dessa regelverk är inte helt bestämda utan efterlevnad gäller på s.k. ”best intention basis”. Nedan är ett enkelt försök till visualisering av de ramar gällande hållbarhet som samhället och finansmarknaden ska förhålla sig till.

En av de mest centrala pelarna i det globala ramverket för hållbarhet är EU:s gröna giv (”Green Deal”). Målsättningen med denna är att nettoutsläppet av växthusgaser ska vara noll år 2050. För att målet ska uppfyllas behövs gemensamma investeringar på uppemot en biljon euro inom det kommande decenniet [1]. EU kommer bidra med 150 miljarder euro under perioden 2021-2027; medel som ska gå till de mest koldioxidintensiva regionerna [2]. Kapitalet riktas till bland annat utbyggnad av förnyelsebar energi, uppgradering av infrastruktur och energieffektivisering av fastigheter.

Förutom The Green Deal och Parisavtalet är Taxonomin ett vanligt förekommande begrepp i samtal kring det globala hållbarhetsarbetet. Vid årsskiftet 2021/2022 trädde den så kallade Taxonomiförordningen i kraft. Förordningen innebär att företag i EU med över 500 anställda är tvungna att redovisa hur stor del av intäkterna som är miljömässigt hållbara. Finansmarknadsaktörer, som antingen erbjuder finansiella produkter eller bedriver rådgivning, omfattas av förordningen. Sammantaget finns det en rad olika förordningar och regelverk som finansmarknaden ska förhålla sig till.

Finansmarknaden spelar en nyckelroll i arbetet mot ett hållbart samhälle. Genom sin funktion som omfördelare av kapital, skapar finansmarknaden möjligheten att rikta kapital till förmån för hållbara investeringar och möjliggöra för nya miljöteknologiska landvinningar. Vidare innehar aktie- och obligationsägare en unik möjlighet att påverka företag till att både bli mer transparenta om deras hållbarhetsarbete och kunna kräva förbättringar. Fondförvaltarna är länken mellan spararna och företagen som fonderna äger.

Genom sin funktion som omfördelare av kapital, skapar finansmarknaden möjligheten att rikta kapital till förmån för hållbara investeringar och möjliggöra för nya miljöteknologiska landvinningar.

Som aktör på finansmarknaden spelar Strivo en viktig roll i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Med nästan 20 miljarder i depåvolym har Strivos kunder och dess rådgivare möjlighet att göra verklig skillnad genom att göra medvetna investeringar och därmed bidra till en hållbar utveckling. Strivo har därför valt att redovisa utförliga hållbarhetsdata från Morningstar för vårt fondutbud. Det inkluderar exempelvis information om koldioxidutsläpp, hållbarhetsrisker samt hur stor del av fonderna som är relaterade till fossil energi. Den fondlista som Strivo erbjuder består till åtta procent av mörkgröna fonder (s.k. artikel 9-fonder enligt SFDR - Sustainable Finance Disclosure Regulation), vilket kan jämföras mot den totala svenska marknaden där motsvarande siffra endast uppgår till två procent. Sedan en tid tillbaka har vi även valt att addera hållbarhetsrelaterad information till den veckovisa publiceringen av de mest handlade värdepapperna på vår depåplattform. Vår ambition med detta är att inspirera våra kunder till att ta hållbarhet i beaktning i samband med en eventuell investering och därmed kanske hitta nästa ”klimatvinnare”.

Hållbara investeringar innebär såväl investeringar i redan existerade bolag vilka klassas som mer hållbara än andra, samt skapandet av placeringar vilka anses hållbara. Som en av Nordens största arrangör av strukturerade produkter har vi på Strivo möjlighet att inte bara underlätta för våra kunder att investera hållbart i redan existerande produkter, vi kan även ta fram skräddarsydda och hållbara investeringsprodukter. I samband med framställandet av strukturerade produkter exkluderar vi bolag vars hållbarhetsrisk, enligt hållbarhetsutvärderaren Sustainalytics, överstiger betyget neutral. Utöver det väljs aktier bort som befinner sig på etikrådets exkluderingslista. Strivo har sedan slutet av 2018 arrangerat 28 strukturerade produkter för totalt cirka 200 mkr där underliggande exponering definierats som hållbar. Även upplånat kapital har varit öronmärkt till tydligt definierade ESG-projekt.

Hur hållbart sparar då våra kunder? Mätt i kapital är fonder det populäraste sparformen bland våra kunder. Det genomsnittliga hållbarhetsbetyget, i termer av Morningstars jordglober för fonder, uppgår idag till 3,95 av 5 (där en högre siffra är bättre). Samtidigt kan 77,5 procent av fondvolymen klassificeras som ”Låg CO2-risk” enligt data från Morningstar. Med denna data kan vi konstatera att våra kunder tar ESG i beaktning och att vi ser en svagt stigande trend i viljan att investera hållbart.

Vänster axel visar genomsnittligt antal Morningstar glober och höger axel visar hur stor andel av totala fondsparandet som klassas som låg koldioxidrisk. 

Tittar vi utanför Strivo och Sverige kan vi konstatera att intresset för hållbara investeringar har ökat påtagligt även internationellt. Enligt Morningstar ökade det globala fondkapitalet i ESG-inriktade fonder med omkring 53 procent förra året, till totalt 2,7 biljoner dollar. Därtill visar amerikanska siffor över fondlanseringar att det under förra året lanserades hela 121 ESG-fonder i USA, jämfört med 73 året innan – en ökning med över 70 procent. Även om ESG föddes som ett fenomen på aktiemarknaden har även marknaden för hållbar skuldfinansiering ökat markant, där det under 2021 emitterades obligationer för mer än 1,6 biljoner dollar.

I början av augusti kommer ett tillägg till MIFID II där värdepappersbolag måste inhämta information om kundens eventuella hållbarhetspreferenser. Placeringsförslaget ska därefter överensstämma med de preferenser som kunden har. Gissningsvis kommer detta tillägg att resultera i att fler kunder börjar reflektera över hållbara investeringar och därmed ett ökat intresse. Ett steg i rätt riktning!

Läs mer om Philip och Strivos hållbarhetsarbete på vår hållbarhetssida

[1] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_20_24
[2] https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

Makrokommentar juni

01 juli 2022

Börsmånaden juni fylldes av centralbanksmöten, räntehöjningar och hög volatilitet. Marknaden söker fortsatt efter tecken på att inflationstoppen är passerad, men ekonomisk data är spretig och svårtolkad. 

Makrokommentar maj

03 juni 2022

Ännu en volatil börsmånad har passerat där investerare letar efter tecken på en inflationstopp. I Sverige backar bostadspriserna i takt med att Riksbanken drar i handbromsen.

Makrokommentar april

02 maj 2022

Den höga inflationen världen över innebar ett fortsatt fokus på centralbanker och räntemarknaden, men även på Kina och kriget i Ukraina.