Trackercertifikat

Vad är ett trackercertifikat?

Trackercertifikat har på senare år blivit ett etablerat alternativ för investerare som vill få en ren och kostnadseffektiv exponering mot ett specifikt tema, en marknad, en enskild aktie eller en skräddarsydd korg av tillgångar. Trackers kombinerar enkelheten i en direktmarknadsexponering med möjligheten att skapa mycket specifika lösningar, ofta på områden där traditionella fonder kan vara begränsade. För att förstå hur de kan användas på ett genomtänkt sätt är det viktigt att känna till hur produkterna är konstruerade, vilka fördelar de erbjuder, vilka risker som måste beaktas och hur de skiljer sig från andra investeringsprodukter.

Hur fungerar trackercertifikat?

Ett trackercertifikat är ett finansiellt instrument som följer utvecklingen på en underliggande tillgång eller korg av tillgångar. Till skillnad från många andra typer av strukturerade produkter har trackercertifikat i regel ingen hävstång. Det innebär att certifikatet rör sig i samma takt som den underliggande marknaden, vanligtvis 1:1, justerat för eventuella avgifter och valutapåverkan. Om den underliggande tillgången stiger med fem procent, stiger trackern med ungefär samma nivå, och om marknaden faller följer certifikatet med ned.

Den underliggande tillgången kan vara ett index, en aktiekorg, en råvara eller ett specifikt tema. Emittenten skapar produkten genom att köpa, replikera eller syntetiskt återskapa utvecklingen i de valda tillgångarna. Investeraren får därmed en paketlösning med direkt exponering – ofta på marknader som annars kan vara svåra att nå. Det gör trackercertifikat till ett transparent och lättbegripligt alternativ för investerare som vill förstå exakt vad de köper.

Själva konstruktionen bygger på att emittenten skapar en replikerad exponering genom att äga de underliggande tillgångarna eller använda derivat för att spegla deras utveckling. Investeraren behöver alltså inte köpa eller hantera de enskilda innehaven själv, utan får hela exponeringen paketerad i ett enda värdepapper som handlas på börsen precis som en vanlig aktie.

Trackercertifikat är inte kapitalskyddade. Det innebär att investeraren bär hela marknadsrisken, och att värdet kan minska kraftigt vid nedgångar i den underliggande marknaden. Detta är viktigt att förstå, särskilt för investerare som tidigare har erfarenhet av kapitalskyddade placeringar.

Vilka fördelar finns med att handla trackercertifikat?

En av de mest uppskattade egenskaperna hos trackercertifikat är deras enkelhet. De erbjuder en rak exponering mot ett tema eller en marknad utan komplicerade villkor eller behov av avancerad förvaltning från investeraren. Den som vill investera i europeiska småbolag, digitalisering, AI eller tillväxtmarknader kan göra det genom ett enda certifikat, i stället för att behöva köpa tiotals eller hundratals enskilda aktier.

Kostnadsstrukturen är en annan fördel. Många trackercertifikat har en låg löpande avgift och större delen av kostnaden utgörs istället av en prestationsbaserad avgift som enbart appliceras i det fall placeringen presterar väl. Detta gör dem ofta mer kostnadseffektiva än motsvarande tematiska fonder, särskilt i nischade segment där aktiv förvaltning kan vara dyrt.

En ytterligare fördel är tillgängligheten. Trackercertifikat ger möjlighet att nå marknader som annars kan vara svåra eller omöjliga att investera i direkt, exempelvis råvaror, skräddarsydda aktiekorgar eller marknader med komplexa regelverk. Produkten fungerar som en bro mellan investeraren och marknaden och gör det möjligt att investera även i avancerade eller specialiserade tillgångar utan att behöva vara expert på området. Snabbheten i att nå marknaden är också en klar fördel eftersom trackers handlas på daglig basis över en börs.

Det går att skapa korgar som speglar ett visst investeringscase, ett tema eller en portföljidé på ett effektivt sätt. Det ger snabbhet, flexibilitet och transparens. 

Vilka risker är förknippade med handel i trackercertifikat?

Även om trackercertifikat är enkla att förstå innebär de exponering mot flera viktiga risker. Den mest uppenbara är marknadsrisken. Eftersom certifikatet följer den underliggande tillgångens utveckling utan någon form av skydd innebär det att investerat kapital kan minska i värde i takt med marknadens rörelser.

En annan central risk är emittentrisk. Trackercertifikat är så kallade skuldförbindelser, vilket innebär att de är beroende av emittentens finansiella stabilitet. Om emittenten inte kan fullgöra sina åtaganden riskerar investeraren att förlora sitt kapital, även om den underliggande tillgången har gått bra.

För certifikat som handlas i andra valutor än den underliggande tillgången finns även en valutarisk. Om valutan försvagas mot investerarens hemvaluta kan den negativa valutapåverkan helt eller delvis äta upp avkastningen.

Dessutom finns alltid en likviditetsrisk – även om trackercertifikat generellt är lätt att handla kan marknadsläget påverka spreadar och orderdjup. Framförallt om tillgångarna som certifikatet investerar i är svårtillgängliga till sin natur.

Statiska eller dynamiskt allokerade korgar?

Trackercertifikat kan vara uppbyggda antingen som statiska eller som dynamiskt allokerade korgar. Statiska korgar har fasta innehav och en tydlig struktur från start. Detta ger en hög grad av transparens, då investeraren vet exakt vilka tillgångar som ingår under hela löptiden. Statiska korgar passar särskilt bra när man vill spegla en långsiktig trend där de valda bolagen bedöms vara relevanta under större delen av investeringsperioden.

Dynamiskt allokerade korgar fungerar på ett annat sätt. Där justeras innehaven löpande, ofta enligt en förutbestämd modell eller av en förvaltare. Urvalet kan baseras på fundamentala faktorer som lönsamhet och tillväxt, på kvantitativa kriterier som momentum och volatilitet eller på en kombination av flera analysmetoder. Fördelen med dynamiskt allokerade trackercertifikat är att portföljen kan anpassas efter marknadsförändringar och att svagare tillgångar kan bytas ut mot starkare kandidater. Det skapar en mer aktiv form av exponering inom ramen för ett enkelt och lättillgängligt instrument.

Rebalansering

Statiskt eller dynamiskt allokerade trackers kan ha exponering mot flera tillgångar, då med en inbördes procentuell andel av det totala tillgångsvärdet. Emittenten kan därför komma att utföra rebalansering av korgen av tillgångar, på regelbunden basis, för att bland annat upprätthålla villkor och likviditet för trackercertifikatet. Vid rebalansering korrigeras de procentuella andelarna så att tillgångarnas jämvikt återställs. Om rebalansering inte genomförs så kan någon enskild underliggande tillgång som utvecklats kraftigt positivt få en omotiverat hög påverkan på värdet av trackern.

Tematiska investeringar

Tematiska trackercertifikat har blivit särskilt populära eftersom de ger investerare möjlighet att följa strukturella trender utan att själva behöva välja enskilda aktier. Ett tematiskt certifikat kan exempelvis fokusera på digitalisering, artificiell intelligens, hållbarhet, energiteknik eller småbolag i specifika regioner.

Genom att kombinera flera bolag inom ett definierat område blir investeringen både fokuserad och diversifierad på samma gång. För rådgivare är detta ett värdefullt verktyg när man vill erbjuda kunder en tydlig och begriplig lösning kopplad till deras övertygelser eller marknadssyn.

Skillnader mellan ett trackercertifikat och en fond

Vid första anblicken kan trackercertifikat likna fonder, eftersom båda erbjuder diversifierad exponering. Men konstruktionen skiljer dem åt på flera viktiga punkter. En fond äger faktiskt de underliggande värdepappren och lyder under ett omfattande regelverk. 

Trackercertifikat är i stället skuldförbindelser som emitteras av en bank och där investeraren får en syntetisk exponering mot ett index eller en korg.

Prissättningen skiljer sig också åt. Fonder handlas till ett NAV en gång per dag, medan trackercertifikat handlas i realtid på börsen. Detta ger investerare större flexibilitet men gör dem också mer exponerade för kortsiktiga marknadsrörelser. 

Emittentrisken är också en fundamental skillnad mellan trackercertifikat och en fond. Återbetalningen från en investering i ett trackercertifikat är beroende av att emittentbanken har möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Vid en eventuell konkurs för emittentbanken så kan hela investeringen i ett trackercertifikat förloras. En fond har inte denna emittentrisk.

Trackercertifikat	Fond
Fordran på emittenten	Äger faktiskt värdepapper
Enkelt 1:1-upplägg	Aktiv eller passiv förvaltning
Låg löpande avgift + prestationsbaserad avgift	Ofta högre fast avgift
Handlas på marknaden i realtid	Handlas till NAV en gång per dag
Ofta smalare och mer tematiska	Ofta bredare och mindre tematiska

Evig eller begränsad löptid

Många trackercertifikat har en begränsad löptid med ett fast slutdatum. När produkten förfaller beräknas slutvärdet baserat på den underliggande tillgångens utveckling och utbetalningen sker kort därefter. Emittenten har också möjlighet att i vissa fall förlänga löptiden. Men det finns också så kallade open-end trackercertifikat som saknar slutdatum och i stället löper vidare tills innehavaren säljer eller emittenten säger upp produkten. Dessa lämpar sig särskilt väl för långsiktiga teman eller indexbaserade strategier där investeraren vill ha en ihållande exponering över tid.

Hur väljs tillgångarna ut i en dynamiskt förvaltad tracker?

Tillgångsurvalet i en dynamiskt förvaltad tracker sker enligt en strukturerad och ofta regelbaserad metod. Det kan handla om allt från att identifiera bolag med stark tillväxt, hög lönsamhet eller attraktiva värderingsmultiplar till att använda kvantitativa modeller som rangordnar bolag utifrån faktorer som kvalitet, momentum eller volatilitet. I vissa fall kan även makroekonomiska signaler eller trendanalys påverka urvalet. Oavsett metod är syftet att skapa en portfölj som speglar ett tydligt investeringscase men samtidigt har förutsättningar att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.​

Vad händer om de underliggande tillgångarna ger utdelning?

När de underliggande bolagen i en tracker lämnar utdelning hanteras detta normalt genom att utdelningen återinvesteras i de underliggande tillgångarna och därmed räknas in i certifikatets värde. Investeraren får alltså ta del av utdelningen indirekt, även om den inte betalas ut kontant.

Det finns även varianter som ger investeraren kontant utdelning på regelbunden basis, exempelvis på månadsbasis eller årsbasis.