Blockkedjeteknik – en banbrytande innovation
Blockkedjor, eller blockchain, är utan tvekan en av vår tids största globala megatrender. Tekniken ligger till grund för alla kryptovalutor, vilket gör det avgörande för den som är intresserad av krypto att förstå hur den fungerar. Många ser blockchain som en av de mest omvälvande tekniska innovationerna sedan internet – med potential att förändra hur vi hanterar information, transaktioner och tillit online.
I grunden är en blockkedja ett decentraliserat system för att lagra och verifiera information, där alla deltagare delar på en gemensam, oföränderlig databas. Det gör det möjligt att genomföra transaktioner direkt mellan användare, utan att behöva gå via en central aktör. Tack vare sin uppbyggnad erbjuder tekniken flera fördelar, som ökad säkerhet, transparens och tillförlitlighet.
Bitcoin var den första tillämpningen av blockkedjeteknik och visade hur teknologin kunde användas för att skapa en helt decentraliserad digital valuta. Tack vare blockkedjans struktur är Bitcoin inte beroende av någon central myndighet, individ eller organisation – valutan är självständig och kontrolleras av nätverket i sig.
Om en enskild nod i nätverket skulle utsättas för ett intrång, påverkar det inte säkerheten i systemet som helhet. Informationen finns redan kopierad och skyddad av tusentals andra noder världen över. Därför är vanliga hot som hackerattacker eller bristande tillit inte något större problem för Bitcoin-nätverket.
Bitcoin använder sig dessutom av en publik blockkedja. Det innebär att vem som helst kan ansluta en egen nod och bli en del av systemet, vilket ytterligare stärker decentraliseringen och säkerheten.
Vad är en blockkedja?
Enkelt uttryckt är en blockkedja ett system som består av sammanlänkade informationsblock – där varje block innehåller data som kopplas ihop i en kedja, i kronologisk ordning. Det är från denna struktur tekniken fått sitt namn.
Det är en decentraliserad och distribuerad digital teknik som registrerar transaktioner över ett stort nätverk av datorer på ett sådant sätt att de registrerade posterna inte kan ändras retroaktivt utan att ändra alla efterföljande block och få samtycke från nätverket. Denna teknik används för att skapa en säker och transparent miljö för digitala transaktioner och datautbyte.
Hur fungerar blockkedjor i praktiken?
Varje block i en blockkedja innehåller en lista över transaktioner, en tidsstämpel, och en referens till det föregående blocket i kedjan. Blocken är länkade ihop kronologiskt för att bilda en kedja, där varje block är beroende av det föregående blocket för att säkerställa integriteten och säkerheten i hela kedjan.
För att säkerställa att alla deltagare i nätverket enas om innehållet i blockkedjan används konsensusmekanismer. De vanligaste använda sådana mekanismer är Proof of Work (PoW) samt Proof of Stakes (PoS). Vid PoW tävlar aktörerna (noderna) om att lösa komplexa matematiska problem för att lägga till nya block till kedjan. Den första noden att lösa problemet får skapa nästa block och belönas med nyutgivna kryptotillgångar (tokens). Vid PoS väljs noder ut att skapa nya block baserat på mängden av de specifika kryptotillgångarna (tokens) de innehar och är villiga att "satsa". Ju fler tokens en nod äger, desto större chans har den att väljas.
Viktiga komponenter i blockkedjeteknik
Varje block innehåller en unik kod (hash) som skapas genom att köra blockets data genom en kryptografisk hashfunktion. Detta säkerställer att blockens data är oföränderliga. Alla noder i nätverket har en kopia av hela blockkedjan, vilket säkerställer att det inte finns en enda felpunkt och ökar säkerheten genom decentralisering. Självutförande kontrakt (smarta kontrakt) där avtalsvillkor skrivs direkt i kod används. När villkoren uppfylls, exekveras kontraktet automatiskt. Ethereum är ett känt exempel på en kryptotillgång som använder smarta kontrakt.
Syftet med blockkedjeteknik
Säkerhet och Integritet
När data har registrerats i ett block och det har lagts till i kedjan, kan det inte ändras utan att ändra alla efterföljande block och få samtycke från nätverket, vilket gör det nästan omöjligt att manipulera data. Alla transaktioner är offentligt synliga för alla noder i nätverket, vilket möjliggör hög transparens och spårbarhet.
Decentralisering
Blockkedjor fungerar utan en central kontrollerande myndighet, vilket innebär att ingen enskild part kan kontrollera eller manipulera nätverket. Dessutom, eftersom data replikeras över många noder i nätverket, är systemet motståndskraftigt mot fel och attacker.
Effektivitet och Tillgänglighet
Transaktioner kan genomföras direkt mellan parter utan mellanhänder, vilket minskar kostnader och ökar hastigheten. Blockkedjan möjliggör globala transaktioner och tjänster, vilket är särskilt viktigt för personer utan tillgång till traditionella banktjänster.
Säkerhet och integritet
En av de främsta anledningarna till att blockkedjeteknik ses som så säker är just dess decentralisering. Istället för att lagra information på en enda plats, sprids den ut över ett nätverk av datorer – så kallade noder.
Det innebär att om en enskild nod skulle sluta fungera eller kopplas bort, påverkas inte blockkedjan som helhet. Informationen finns nämligen kopierad och synkroniserad över tusentals andra noder i nätverket. Ett bra exempel är Bitcoin-blockkedjan, som drivs av tiotusentals noder världen över. Tack vare detta fortsätter systemet fungera smidigt även om några noder går ner.
Just den här strukturen gör det i princip omöjligt att manipulera eller förstöra blockkedjan genom en cyberattack – det skulle kräva att man kontrollerar en majoritet av nätverkets noder samtidigt, vilket är extremt svårt i praktiken.
Decentralisering
Centraliserade databaser
För att förstå styrkan i blockkedjetekniken behöver man först förstå hur traditionella, centraliserade databaser fungerar – och vilka begränsningar de har. I en centraliserad databas lagras all information på ett enda ställe, till exempel på en server eller i ett specifikt databassystem. Det innebär att det bara finns en enda punkt där datan lagras, hanteras och uppdateras – vilket skapar två stora problem: säkerhet och tillit.
Eftersom all information är samlad på ett ställe blir den ett attraktivt mål för hackare. Ett enda intrång kan ge tillgång till stora mängder känslig data. Samtidigt kräver systemet att vi litar på den som har kontrollen över databasen – oftast ett företag eller en organisation. Idag kontrolleras en stor del av världens data av ett fåtal jättar. Google vet allt om dina sökningar, medan företag som Amazon och eBay har full insyn i dina köpvanor. När ett företag äger datan, har de också makten att använda den hur de vill – ofta utan insyn eller begränsningar. Det här väcker frågor om både integritet och maktbalans i det digitala samhället.
Distribuerade databaser
Blockkedjor är ett svar på många av de problem som finns med traditionella, centraliserade databaser. Istället för att all information lagras på ett enda ställe, är en blockkedja en distribuerad databas där datan delas upp och lagras över ett stort nätverk av datorer. Det gör systemet både robust och svårt att manipulera.
En av de främsta styrkorna med blockkedjetekniken är dess tillförlitlighet. Allt som sker i en blockkedja registreras öppet och spårbart – och när information väl har lagts till i kedjan, går den inte att ändra i efterhand. Det gör att alla parter kan känna sig trygga med att datan är korrekt och oförändrad. Eftersom ingen central aktör styr kedjan, kan användare genomföra säkra transaktioner direkt med varandra – utan att behöva gå via banker, advokater eller andra mellanhänder. Det möjliggör till exempel valutatransaktioner utan traditionella finansinstitut, eller att skapa så kallade smarta kontrakt utan juridiska mellanhänder.
Det är just decentraliseringen som gör blockkedjor så säkra. Istället för att ha en enda sårbar punkt som kan attackeras, sprids informationen över tusentals noder. Det eliminerar många av de säkerhetsrisker som finns i centraliserade system och skapar ett öppet, pålitligt och motståndskraftigt nätverk.
Användningsområde för tekniken
När man hör ordet blockkedja tänker många direkt på kryptovalutor, som Bitcoin. Men tekniken bakom kan användas till mycket mer än bara digitala valutor. Blockkedjor är ett kraftfullt verktyg för att lagra, verifiera och spåra information – och kan tillämpas inom allt från ekonomisk redovisning och penningöverföringar till dokumentverifiering, identitetshantering och till och med elektronisk röstning. Det är ett mångsidigt system som lämpar sig väl för situationer där transparens, tillit och säkerhet är avgörande.
Varje block i en blockkedja har en begränsad kapacitet och kan endast rymma en viss mängd data. I fallet med Bitcoin är ett block ungefär 2 megabyte stort, vilket sätter ett tak för hur mycket information som kan lagras åt gången. Nya block läggs till med jämna mellanrum – i Bitcoins fall sker det ungefär var tionde minut – vilket innebär att kedjan ständigt växer och uppdateras.
Tekniken används bland annat för att ur ett kostnads- och hastighetsperspektiv effektivt genomföra digitala betalningar och överföringar. Blockkedjeteknik erbjuder en lång rad fördelar genom sin decentraliserade, transparenta och säkra natur. Det har potential att revolutionera många industrier genom att erbjuda snabbare, billigare och mer pålitliga transaktioner och datahantering.
Kryptografi och kryptografiska algoritmer är grundläggande för säkerheten och integriteten hos kryptotillgångar. Genom användning av hashfunktioner, digitala signaturer, och asymmetrisk kryptering kan blockkedjetekniken säkerställa att transaktioner är säkra, autentiska och oföränderliga.
För finansiella rådgivare och kunder som söker investeringar i kryptotillgångar är det viktigt att förstå grunderna i blockkedjeteknik, dess funktioner och dess breda tillämpningar för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. Inte minst för att bättre kunna bedöma säkerheten och avkastningspotentialen hos kryptotillgångar.